Tid för eftertanke

På något sätt känns det skönt med en tom kalender och tanken på att det är man själv som kommer att fylla den med nya möjligheter. Det är så som många vill tänka. Det är så som många vill leva. Men för alla är detta inte möjligt.

Cirka 150 000 barn i Finland lever i dag i fattigdom. Var femte ungdom hotas av marginalisering. Arbetslöshetsgraden uppgår till 8,2 procent (i november 2014). Antalet unga sjukpensionärer ökar år för år, unga under 30 år som knappt har hunnit börja arbeta och som redan har arbetat slut sig. Många är de som varken kan hantera sin egen vardag eller sin egen ekonomi. Och av alla dessa individer uppstår det en räkning som staten och kommunerna ska betala.

I sitt uttalande från Marthaförbundets vårmöte 2014 lyfter centralstyrelsen (tillsammans med Marttaliitto) fram behovet av preventiv hushållsrådgivning och hemtjänster för barnfamiljer. Ännu för 20 år sedan fick i genomsnitt 8 procent av familjerna hjälp i hemmen, i dag är siffran 1,6 procent. I dag är det också flera barnfamiljer som får uppmaningen att göra en barnskyddsanmälan på sig själva för att få hjälp. Men inte ens det garanterar att man får den andningspaus, det stöd och den hjälp man behöver just i den stunden.

Via Marthaförbundens gemensamma projekt Vi och vår baby (Lapsiperheiden arjen tukeminen) har våra rådgivare under tre års tid erbjudit över 2 200 timmar rådgivning för småbarnsfamiljer på såväl kurser och föreläsningar som konkret hemma hos familjerna. Verksamheten är en del av det av Penningautomatföreningen RAY finansierade programmet Emma & Elias, som kopplar samman olika verksamhetsformer som fokuserar på familjers hälsa och sociala välfärd. Efterfrågan på denna verksamhet är stor och vi är glada för att kunna fortsätta två år till, dock i mindre skala. Vi vet att verksamheten behövs och ser den som en viktig del av det förebyggande familjearbetet.

Det känns illa i Marthahjärtat då vi alltid måste kämpa så hårt för att motivera det förebyggande arbetet. Många gånger väljer man att betala räkningen för både individers och familjers illamående, i värsta fall flera gånger om, i stället för att investera i att räkningen aldrig ens skulle uppstå. Det förebyggande arbetet borde prioriteras högre i vårt land.

I vår är det riksdagsval. Jag hoppas att vår kommande riksdag består av individer som vågar tänka om. Som vågar agera för att den stora räkningen aldrig ska uppstå. Som ser nya möjligheter i samarbetet mellan kommuner och tredje sektorn. Som inte går in för att betala samma räkning om och om igen. Som vill jobba för att garantera bastryggheten i vårt land så att fler kan sälla sig till devisen nytt år, nya möjligheter.

Frida Nylund, tf. förbundsdirektör