Ungmartha – en aktiv femtioåring

Marthakretsar upp i hela Svenskfinland, ända från Kyrkslätt i söder till Jakobstad i norr. År 1942 byter verksamheten namn till Flickmartha. Under krigsåren bedrevs samhällsbildning, bland annat genom att deltagarna lärde sig om självhushållning och hur de kunde sy sina egna kläder, kunskap som alltjämt är aktuell i dag.

År 1945 hade flickmartharörelsen sammanlagt 1 253 medlemmar och år 1951 ordnades det första storlägret på Storgård i Borgå med totalt 105 flickor från hela Svenskfinland.

Mångsidig verksamhet

Under 1960-talet började Flickmarthorna ägna sig åt allt från emaljarbeten till brandövningar. Verksamheten utvecklades och blev mer mångsidig.

Under 1970-talet skedde stora förändringar. Då byter verksamheten namn till M-klubbarna och blir en egen förening. Detta är orsaken till att Ungmartha i år firar femtio år som självständig förening. Det var även då som pojkar började komma med i verksamheten. Flera läger ordnades, bland annat ett cykelläger på Åland och en studieresa till Lappland.

Under 1980-talet ordnade M-klubben läger varje år runt om i Svenskfinland, därtill vandringsläger i både Norra Karelen och Kitsi. Under slutet av 1980-talet var temat Barn i andra länder högaktuellt och både leksaker och t-tröjor skickades till barn i Sri Lanka. År 1989 fanns det sammanlagt tolv aktiva M-klubbar: i Grankulla, Borgå, Valkeakoski, Sjökulla, Olars, Mariehamn, Helsingfors, Petsmo, Evitskog, Lappböle, Sjundeå och Kyrkslätt.

M-klubbarnas 90-tal var sprängfyllt av olika evenemang, läger och kurser. Deltagarna i de olika klubbarna lärde sig allt från att arbeta med fårull (Lappvik) till att vara modemedvetna (Korpo). År 1993 ordnades ett öppet hus-evenemang i Helsingfors för att fira M-klubbarnas tjugoårsjubileum, i vilket över sextio personer deltog.

Ett stort tema på 90-talet var Vett och etikett. M-klubbarna ordnade kurser i hela Svenskfinland för över tusen skolelever, marthor och föräldrar. År 1998 blev barn- och ungdomsföreningen Marthaförbundets trettonde distrikt. När förbundet år 1999 firade sitt hundraårsjubileum delade man ut ett kalasbidrag på fem mark per deltagare i varje M-klubb varje gång ett jubileumskalas ordnades.

Nya tider, nya mål

Med stigande ålder har Ungmarthas verksamhet blivit alltmer omfattande och mångsidig. Mellan åren 2000 och 2010 var teman som Framåt mot nya mål, Vem vill bli miljönär, Ungdomen mot rasism och Östersjöäventyret aktuella.

En stor händelse var Plättstafetten som ordnades i Munsala år 2002. Då det stekte man plättar dygnet runt, fyra dagar i sträck vid Klippan. Ryktet säger att tusen ägg och trehundra liter mjölk gick åt och att över femhundra personer besökte evenemanget. Under åren 2005 till 2006 ordnade man bland annat seglingsläger på galeasen Albanus, publicerade första julkalendern och teaterföreställningen Farsan fixar kalas med temat vett och etikett sågs av över tvåtusen elever i Österbotten.

År 2010 fick barn- och ungdomsverksamheten namnet Ungmartha. Samma år uppgick antalet medlemmar till 917. Detta var lägrens årtionde. Under 2011 ordnades 29 läger, år 2013 43 läger och år 2016 hela 56 läger där Ungmartha deltog. Förutom allt detta lanserades mängder av material, bland annat boken Hoppa, Hoppa, Hage, häftet Kär i bär och broschyren Inhemsk mat från jord till bord. Under 2010-talet hölls mångsidiga workshoppar inom bland annat bemötande av härskartekniker och naturkosmetik. År 2017 uppgick antalet medlemmar inom Ungmartha till 1 079. År 2019 hölls läger för sammanlagt 669 barn och unga.

Med sikte på framtiden

2020-talet har vi till dags dato bara hunnit smaka på. Därför tar vi sikte på framtiden och ger ordet vidare till Anna Nylund, Ungmarthas nuvarande ordförande:

– Ungmarthas styrka är att dela mångsidig vardagskunskap paketerad i ett format som är lätt för barn och unga att ta till sig. Ofta är verksamheten så rolig att man inte märker att man lär sig nya saker. Denna kunskapsspridning har varit relevant under de senaste femtio åren och kommer även framöver att vara det. Trender kommer och går, men att kunna ta hand om sig själv och sitt hem är alltid viktigt, och alltid mer eller mindre trendigt.

– Den traditionella verksamheten med lägerverksamhet och skolbesök är viktig för att nå ut till många. Detta behov minskar inte, tvärtom ser vi att det ökar. Vi ska inte heller glömma att Ungmartha sysselsätter ett trettiotal unga vuxna som fungerar som lägerledare på sommarlägren. De får en arbetserfarenhet som är svår att få någon annanstans. Dessutom är det ett superroligt arbete, det kan jag av egen erfarenhet intyga.

– För att verksamheten också i framtiden ska vara lika uppskattad fortsätter vi att göra det som vi är bra på, men vi testar även modigt nya verksamhetsformer och plattformar. Vi följer helt enkelt med utvecklingen och särskilt då den digitala utvecklingen. Vi ska stå stadigt på vår kärnverksamhet, men med öppet sinne testa nya sätt och metoder.

– Som Pippi brukar säga: ”Det här har jag aldrig provat – det klarar jag säkert!”, det är vårt motto framöver. 

Text: Isabel Flemming

Foto: Ungmarthas bildarkiv