Vad betyder cirkulär ekonomi? Marthaförbundet förklarar!

Vi tänker ofta på cirkulär ekonomi som något med positiva förtecken, något som är bra för miljön och något vi alla behöver sträva till, men hur kan vi med enkla ord förklara begreppet cirkulär ekonomi och hur tar det sig konkret uttryck i vår vardag?

Vi på Marthaförbundet har länge pratat om ”cirkulär i vardagen” och målet med den här artikeln är att ge dig en större förståelse för vad cirkulär ekonomi är och hur din egen vardag kan bli mer cirkulär genom konkreta handlingar.

Linjär ekonomi

För att förstå vad cirkulär ekonomi är behöver vi sätta det i relation till linjär ekonomi, vilken är den process vår produktion och konsumtion byggts upp enligt under det senaste århundradet. I den linjära ekonomin har tillverkningen och konsumtionen av produkter en klar början och ett klart slut. Det börjar med att vi utvinner råvaror och resurser. Vi gräver fram metaller, avverkar skog eller drar upp fisk ur havet. 

Dessa råvaror transporterar vi till en fabrik där de omvandlas till produkter som transporteras till exempel till en butik eller restaurang där de sedan konsumeras. När vi konsumerat produkten, den har gått sönder eller vi har tröttnat på den slängs den. Avfallet slänger vi på soptippar eller bränner upp.

Flödet i den linjära ekonomin

Vi kan i korthet säga att den linjära ekonomins ledord är konsumtion. Här skapas saker i en rasande fart. Saker som är designade att gå sönder fort och som skapas med icke förnybar energi. Dessutom har vi konsumenter lärt oss att tänka i trender, vilket gör att många av oss vill ha produkterna endast en kort stund.

Cirkulär ekonomi

Där den linjära ekonomin har en tydlig början och ett tydligt slut kan vi se den cirkulära ekonomin som en cirkel och ett kretslopp. Här pratar vi inte om avfall utan om möjlighet till återanvändning. Vi behöver inte gräva fram nya metaller om vi kan återanvända de gamla metallerna till nya produkter. Hur kan vi så länge som möjligt och så effektivt som möjligt använda samma resurser om och om igen? Hur kan vi designa saker rätt från början? Saker som inte går sönder och saker som vi faktiskt vill använda länge. Saker som lätt kan sopsorteras och återvinnas.

Inom den cirkulära ekonomin vill vi ta bort fokus från nykonsumtion. Vi vill helt enkelt hålla kvar produkterna i kretsloppet så länge som möjligt. Vi vårdar våra produkter, vi reparerar, vi köper begagnat, vi hyr, delar och lånar. Och när vi inte kan använda våra produkter längre ger vi bort dem eller säljer dem vidare. När produkten till sist kasseras sopsorterar vi den på rätt sätt, vilket gör att den kan bli en byggsten i en ny produkt.

Våra viktigaste cirkulära uppgifter enligt Miljöministeriet

• Minska på mängden nyinköp
• Bara köpa det vi behöver
• Undvika engångsprodukter
• Köpa kvalitet som håller länge
• Reparera
• Sopsortera
• Välja miljövänliga alternativ
• Återanvända
• Hyra, dela, låna
• Köpa begagnat
• Minska på matsvinnet

Egenskaper som gör att en telefon är cirkulär

Att vårda, reparera och nöja sig

Den ökade konsumtionen ses ofta som en av de största anledningarna till att vi idag har svårt att få jordens resurser att räcka till. Vår uppgift blir därför att nöja oss med mindre, att tydligare välja mellan behov och begär, att vårda det vi har och att reparera det som går sönder. På så vis kan vi förlänga livslängden hos våra prylar och de kan skänka oss glädje och bekvämlighet under en lång tid.

Trots att dessa uppmaningar gäller alla våra ägda produkter är våra kläder en produktgrupp som ofta nämns i miljösammanhang. I dag använder vi varje plagg vi köper i genomsnitt sju gånger. Detta enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån där forskning även visar att produktionen står för så mycket som 80 procent av ett plaggs miljöpåverkan. Det här innebär naturligtvis att det är stor skillnad mellan att köpa nyproducerat och begagnat. För att komma upp till samma mängd koldioxidekvivalenter som en enda nyproducerad t-tröja ger kan du köpa 194 begagnade t-tröjor.

Att köpa mindre mängd nyproducerade kläder gör således en märkbar skillnad på miljön. Forskning visar även att de flesta av oss underskattar hur många plagg vi äger, samtidigt som många av oss på frågan om vi vill ha en större eller mindre garderob i antal plagg mätt, svarar att vi vill ha en garderob med färre plagg. Men visar statistiken på att vi arbetar för detta? 

År 1990 innehöll vår garderob i medeltal 29 tröjor. År 2012 innehöll den 71 tröjor. Det är mer än tio år sedan den undersökningen gjordes. Tror du vi äger fler eller färre tröjor idag? Från år 2030 förbjuder EU ”Fast fashion”, vilket är en stor vinst för den cirkulära ekonomin.

Ja, frågan vid ett eventuellt nyinköp blir därför ”behöver jag faktiskt det här” och är svaret “ja” blir vår uppgift att köpa klädesplagg som faktiskt håller länge och som vi faktiskt använder. För klädesplagg som endast skall användas vid något enstaka tillfälle är möjligheten att hyra eller låna plagget något som starkt förs fram inom den cirkulära ekonomin. Kom även ihåg att du blir mer cirkulär om du även erbjuder andra att låna dina saker, må det vara böcker, kläder, släpkärror eller tält.

När plagget väl hänger i din garderob är det din uppgift att vårda det på bästa sätt. Här kan vi på Marthaförbundet både erbjuda dig klädvårdstips i formen av artiklar och filmklipp.

Det cirkulära köket

I genomsnitt slänger varje person i Finland 20-25 kg mat per år. Även när vi ser på mängden mat som slängs från restauranger, fabriker och butiker är det hushållen som är den största boven. Vi slänger 33 % av den totala mängden mat som slängs i landet och även det här är rätt enkelt att ändra på bara vi börjar tänka efter. Varför slänger vi mat?

• Maten har ruttnat eller möglat 29 %
• Datumet har gått ut 19 %
• Rester på tallriken 14 %
• Har tillrett för mycket 13 %
• Vill inte äta samma mat igen 11 %
  

Orsaken bakom hushållens matsvinn

Alla siffror ovan kan rätt enkelt undvikas genom att vi börjar planera bättre, använda det vi har, använda våra sinnen eller servera god efterrätt de dagar vi äter samma mat som dagen innan. Eller varför inte ha några matsvinnrecept i rockärmen de dagar kylskåpet innehåller gårdagens rester, men smaklökarna skriker efter något annat? Varför inte använda resterna till en god omelett, en god soppa, paj eller tacos? Det är även bra att kunna sätta fingret på vad som slängs mest i det egna hushållet. På så vis kan vi konkret ändra vår matkonsumtion. Utmana dig och skriv en matsvinnsdagbok i några veckor och se vilket mönster som träder fram i ditt hushåll!

Graf över vilka livsmedel som slängs mest i de finländska hushållen

Det kan även vara värt att notera att grafen ovan innehåller ingen dryck. Även kaffe utgör nämligen en stor matsvinnspost i Finland. Tänk dig hur mycket extra kaffe det kokas i alla hem, i alla föreningar, på alla arbetsplatser … Här hittar du några av Marthaförbundets artiklar kring hur du kan minska ditt matsvinn och på så sätt bli mer cirkulär i köket.

Sopsortera

När vi använt produkten till slut och den inte längre går att reparera eller kan glädja någon annan är det dags att föra den till återvinningen. Nu är det viktigt att vi sopsorterar på rätt sätt. Plocka isär produkten enligt olika material och släng dem i rätt soptunna. Planera ditt hem så att du enkelt kan förvara de olika materialen innan du för dem till återvinningskärlet. Många lokala återvinningsstationer har idag ett enkelt söksystem på nätet där du skriver in “din produkt” och får en anvisning över hur den sorteras rätt. Det går även bra att kontakta deras rådgivare för att fråga hur olika material och produkter bäst kan återvinnas.

Trots att det är viktigt att sortera vårt avfall rätt är den grundläggande faktorn att se till att vi inte får så mycket avfall att sortera. Redan när du köper produkten i butiken kan du försöka tänka på hur mycket avfall den orsakar. Finns det onödiga förpackningar? Plast framom papper? Kan du köpa större förpackningar där proportionen mellan innehåll och förpackning är bättre? Kan du köpa i lösvikt?

Återvinna gammal elektronik

När vi pratar om återvinning och sopsortering behöver vi kanske tänka till kring vår söndriga och oanvända elektronik i allmänhet och våra telefoner i synnerhet. Vi har redan pratat om vikten av att vårda våra ägodelar och på så vis förlänga deras livslängd. Att reparera en sprucken skärm kanske känns dyrt i proportion till vad telefonen kostade, men tänk på att du inte enbart betalar för reparationen utan även för en handling som är bra för miljön.

Enligt Mobilbroschyren förorsakar tillverkningen av en smarttelefon 86 kilo avfall. Anledningen till detta är att smarttelefonen innehåller i snitt 68 olika metaller samt plast och andra material, så visst blir det viktigt att använda telefonen till slut. Om så inte är fallet bör vi se till att även cirkulera våra fungerande telefoner. Väldigt många av oss har fungerande telefoner kvar hemma. När vi till sist kommer oss för att lämna in dem är de flera år äldre än när de slutade användas och inte längre lika attraktiva på andrahandsmarknaden. Så lämna gärna in telefonen direkt efter avslutad användning, men viktigast av allt, lämna in dem. 

Gammal elektronik (och dithörande sladdar) får många lådor i hemmen att svämma över. Med tanke på de värdefulla metaller som telefonerna innehåller och de förhållanden som metallerna utvinns under är det viktigt att metallerna kan cirkuleras i stället för att framställas på nytt. Nästa veckoslut är en bra tid att söka fram gammal elektronik, tömma den och föra till insamlingen eller elektronikaffären. 


Text: Maria Österåker
Foto: Hannah Kjellman