Vänner, vad gör man utan dem?
Den här lilla ängeln kunde inte komma i mer passande tidpunkt, hon lyste inte som någon ängel och visserligen flög hon inte heller, glorian saknades, men ändå övertygades jag över att hon var en ängel. Min käraste och viktigaste ängel.
Vet ni vad ängeln gjorde, hon satte sig ner och förklarde hur förjävlig dagen var, hur hon inte orkade med skolan, hur gärna hon ville skaffa sig ett jobb istället. Konstig ängel, är kanske något som blir er första tanke. Men vet ni vad; nej, det var den äkta ängeln den som verkligen existerar. När denna obevingade ängel senare frågade hur min dag var, började jag skratta.
- Vet du den var förjävlig ända tills jag fick veta att jag inte var ensam med den tanken.
Denna lilla ängel tog bort känslan av ensamt misslyckande. Denna ängel förvred min hemska dag till något positivt. Efter en kort stunds diskuterande satt vi tysta, tystnaden sprack snart av två gapskrattande vänner, mitt i allt var denna dag underbar. Det är sådana här änglar man vill hålla fast vid, just de som bara kan sitta och klaga över hur jobbigt saker och ting kan vara men som man samtidigt kan sitta och umgås med i tystnad och i stunder fulla av skratt. Sådana vänner som man kan göra allt möjligt konstigt tillsammans med utan att de försvinner.
Dessa vänner skall belönas, dessa vänner skall belönas med att du också någon gång berättar hur förjävlig dag du haft, eller hur roligt du faktiskt hade då ni var ute och gick, eller hur skönt det var med den tystnaden ni delade då endast tankarna var något som tyst snurrade runt i huvudet på er.
Om denna ängel stannar när du belönar henne genom att dela med dig av dig själv och dina känslor, är det en ängel som kommer att vilja ha mer belöning. Det är den ängeln som kommer att vilja stanna för gott och det är den ängeln som ni borde låta stanna och belöna och låta er belönas av i all framtid. Det är dessa änglar som räddar ert liv.
Sofia 16 år
