Varför grälar vi? – Jo, på grund av pengar
Pengarna spelar en central roll i vårt liv – vare sig vi vill det eller inte. Pengar gör det möjligt för oss att hantera vardagen, ger trygghet men också möjlighet att förverkliga oss själva. Pengar reflekterar våra värderingar, mål och vår identitet, vilket gör att vårt förhållande till dem blir personligt. Vi känner ofta att vi själva vet bäst hur vi vill använda våra pengar.
Men vad händer om vi delar vår vardag med en person som inte delar vår uppfattning om pengar och konsumtion? Eller om våra uppfattningar och värderingar ändras under åren, och vi inte längre tänker lika som vi gjorde i början av vårt förhållande? Om vi inte lyckas kommunicera hur vi tycker och tänker om pengar, är risken för missförstånd stor, och grunden för en konflikt lagd. I värsta fall kan konflikterna kring ekonomi vara en bidragande orsak till separation eller skilsmässa.
För att minska på grälen måste vi bli bättre på att prata om pengar. Ju tidigare i förhållandet vi diskuterar vår syn på pengar och konsumtion, desto bättre. Men det är heller aldrig för sent att lära känna sina partner då det kommer till ekonomiska frågor. För att lyckas krävs det vilja och motivation från båda parterna att bygga upp ett mål och en strategi som passar just er situation, era värderingar och ert synsätt.
Hur skall vi undvika konfliktsituationerna?
Se inte konflikten som ett hot mot relationen. Konflikter kan också fungera som ögonöppnare som hjälper oss att inleda en dialog och småningom kunna förstå varandra. Många skyggar för att inleda pengapratet eftersom man är rädd för en möjlig konflikt. Detta kan leda till att problemen eskalerar, och gör att grälet blir betydligt allvarligare än vad det skulle ha blivit om det behandlats från första början.
Boka in ett möte. I stundens hetta kan kan det lätt hända att vi höjer rösten och börjar gräla. Grälet kan eskalera och leda till gräl om andra brister i förhållandet om exempelvis städning, barnuppfostran, fördelning av egen tid. Då vi bokar tid för en diskussion, visar vi också för varandra att vi värderar vårt förhållande högt och ser det som ett gemensamt projekt.
Förberedelser inför mötet: Reflektera över det egna förhållningssättet till pengar och konsumtion. Inled med att fundera på hur du förhåller dig till pengar, hurdana modeller du fått hemifrån samt hur de påverkar dina handlingar? Vad vill du prioritera i den gemensamma konsumtionen? Det är betydligt lättare att inleda en dialog med din partner om du har klart för dig själv vad dina förväntningar är.
Jämför synsätt. Vad tänker vi olika om och vad har vi gemensamt? Prata, lyssna och förstå, och försök hålla en god ton genom hela diskussionen. Vi behöver inte alltid vara av samma åsikt, men vi behöver kunna respektera andras åsikter för att kunna förhandla vidare.
Delad ekonomi eller särekonomi? Vad passar bäst i vår situation? Ett gemensamt konto dit hushållets alla inkomster styrs, eller egna konton som var och en flyttar över pengar från? Eller kanske en kombination av delad ekonomi och särekonomi? Bara vi vet vad som fungerar i vår situation. Båda måste vara nöjda med beslutet för att det skall fungera i praktiken. Vid delad ekonomi är det också viktigt att diskutera hur utgifterna fördelas. Kan man till exempel tänka sig en procentuell fördelning baserad på inkomsten?
Vad skall prioriteras/icke-prioriteras i konsumtionen? Om den ena vill ha hummer och champagne, och den andra nöjer sig med makaronilåda, kommer det med största sannolikhet att uppstå en tvist. Eller om den ena vill åka till Maldiverna och den andra vill bila genom Finland. Vi måste komma överens om hur de gemensamma resurserna används, både i vardagen men också vid till exempel resor och större anskaffningar.
Gör det till en vana. För att undvika konflikter är det bra att göra ekonomimöten till en naturlig del av vardagen. Det behöver inte ske en gång i veckan eller en gång per månad, men att några gånger om året ta tid för en grundlig ekonomidiskussion kan spara oss många gräl.
Då vi gjort grovjobbet och byggt grunden för vår ekonomi blir det lättare att blicka framåt mot gemensamma drömmar. Nu kan kan vi inleda diskussionen om vad vi tillsammans vill uppnå i livet. Är det bostad, resor, renoveringar eller något helt annat? Känslan av att ha ett gemensamt sparmål och projekt ökar känslan av samhörighet.
Källor:
Kaittila A. (2017). Rahakonfliktit ja taloudellinen väkivalta parisuhteessa. Doktorsavhandling, Helsingfors universitet.
Kontula, O. (2013). Yhdessä vai erikseen? Tutkimus suomalaisten parisuhteiden vahvuuksista, ristiriidoista ja erojen syistä. Familjebarometern 2013. Institutet för befolkningsforskning, översikt E 47. Helsingfors: Befolkningsförbundet.
