Vem vill vara martha?

Aktiviteten tenderar att ackumulera ju mera engagerad du är. Vid ett seminarium om föreningsliv och aktivitet fanns det en deltagare som meddelade att han hörde till över 20 föreningar.

Har du flera identiteter om du hör till olika föreningar eller vad är det som är avgörande? Innehållet, statusen, tillgängligheten, samhörigheten? Och vad är det som är mest avgörande, då du tar steget över tröskeln till en ny förening? Det här är frågor vi inom Marthaförbundet funderar på. Som kuriosa kan sägas att då en person skriver in sig i Röda korset, Folkhälsan, Amnesty, blir hon/han en medlem i sagda förening. Men då en person skriver in sig i en marthaförening, blir hon mer än bara en medlem, hon blir en martha.

Inom Marthaförbundet har vi genomfört tankesmedjor i snart alla distrikt. I samband med det har deltagarna fått svara på frågan: ”Varför blev du martha?” Svaren har varit synnerligen varierande, beroende på såväl ålder som region. I många fall har näromgivningen haft en avgörande betydelse. En nära släkting eller en god vän har varit engagerad och lockat personen med sig. På vissa håll har marthamedlemskapet ärvts eller getts som gåva – ett fenomen som i dag inte är lika uppenbart. På andra håll har det varit fråga om att hitta nya kontakter och upplevelser.

Men i allt större grad tycks också det allmänna intrycket av rörelsen och verksamheten locka till sig nya medlemmar. Det gäller allt från kunskap, intresse och nätverk till samhällspåverkan och aktuella teman. Då många seminarier som ordnas inom Marthaförbundet har stor efterfrågan och kön med personer som inte ryms in bara växer, då vet vi att vi är på rätt väg. Då många av dessa som dyker upp dessutom inte är marthor, men senare tar kontakt och vill bli det, då är det om något en bekräftelse på att vår rörelse är aktuell och behövs. Det behövs en samlande kraft och en känsla av tillhörighet.

Eller som en deltagare i åldern 25–30 på en tankesmedja i en stad sade: Det har blivit så pass trendigt att vara martha att det är mera konstigt när någon inte är martha. Inte konstigt att det känns så bra att fira Marthaförbundets 110-årsjubileum nästa år. Vår devis ”starkare, smarthare, gladare” är inte bara tomma ord, det är också ett löfte och ett faktum.

Christel Raunio
verksamhetsledare