Viktig vardagskompetens i tjugo år

De är nästan lika goda som min farmors, utropar en de provsmakande kursdeltagare och kocken till köttbullarna ser nöjd ut över berömmet. Att få anrättningen jämförd med farmors ser han som ett gott betyg.

I dag står matlagning på programmet och Marthaförbundets hushållsrådgivare Sofia Grynngärds som också är projektledare för Hantera vardagen inleder med att presentera dagsprogrammet.

– I dag börjar vi med att helt kort tala om ordning i hemmet och ekostädning, sedan lagar vi mat tillsammans.

Grynngärds berättar om naturvänliga städmedel och lyfter också fram vikten av rutiner i hemmet.

– Matlagning handlar inte enbart om själva mattillredningen. Allt börjar med planering och inköp. Efteråt behöver du städa undan. På samma sätt betyder klädvård inte enbart att tvätta, du behöver också reservera tid för att sortera, torka och vika undan tvätten.

Trygghet och stabilitet

Mitt uppe i vardagen kan det kännas tråkigt med rutiner och man kanske längtar bort. Men rutiner ger välbehövlig trygghet och stabilitet.

– Det märker man inte minst om något tragiskt inträffar och vardagsrutinerna bryts. Då blir det tydligt hur mycket den vanliga vardagen ändå betyder för oss. Rutinerna är ett bra hjälpmedel när vi bygger upp vardagen igen, säger Grynngärds.

Andreas Svahn håller med. Han är handledare för den rehabiliterande arbetsverksamheten på Föregångarna i Vasa.

– Alla som i dag deltar i kursen söker arbete eller studieplats. De är här för att livet av olika orsaker har stannat upp. Det kan bero på sjukdom eller andra omständigheter, säger han.

Svahns arbete går ut på att hjälpa människor hitta vägar framåt i livet. I praktiken kan det handla om kurser och föreläsningar, men också om att bekanta sig med skolor och arbetsplatser eller prova olika motionsformer.

– Hantera vardagen går bra ihop med vår verksamhet. Vardagskunskap är viktig och den är marthorna specialister på. Särskilt roligt har det varit att få in kurstillfällen med matlagning. Vissa av våra deltagare har aldrig själva lagat mat från grunden tidigare, konstaterar han.

Nära samarbete

Svahn är osäker på när samarbetet mellan Marthaförbundet och Folkhälsans Föregångarna egentligen började, men säger att det åtminstone har pågått under de sex år han har varit med.

– Vi på Föregångarna har enbart goda erfarenheter av samarbetet och det är väldigt värdefullt. Det går lätt att komma överens och fundera på teman och upplägg.

Just den här gruppen från Föregångarna har tidigare under hösten haft föreläsningar kring teman som att planera sin ekonomi och att konsumera måttligt och hållbart. Deltagarna har fått tips på hur de lagar mångsidig och billig mat samt bekantat sig med smarthfisk och naturen som skafferi.

Projektledaren Sofia Grynngärds konstaterar att Föregångarna är en av många som regelbundet får besök från Marthaförbundet inom ramen för Hantera vardagen-projektet.

– Målgruppen för Hantera vardagen är människor som helt eller delvis kan vara beroende av samhällets stöd. Det kan handla om arbetslösa, nyfinländare eller personer med psykiska utmaningar eller funktionsvariationer, säger hon.

Sedan 2018 riktar sig projektet också till småbarnsfamiljer. För familjerna har man tagit fram kurser kring barnmat, vardagsekonomi i ett livsskede då kostnaderna ökar samtidigt som inkomsterna åtminstone tillfälligt ofta minskar, samt hållbarhet och kemikaliesmarta val med teman som ekostädning och giftfri vardag.

Långa anor

Projektet Hantera vardagen startades för tjugo år sedan av Harriet Strandvik. Då var liknande projekt något nytt inom Marthaförbundet och Harriet ansökte om extern finansiering och satte i gång.

Solveig Backström var den första som kom med vid sidan av Harriet. Solveig jobbade som hushållsrådgivare på Marthaförbundet och fungerade som projektledare för Hantera vardagen i många år. I dag är hon pensionär.

– Grundidén med projektet var egentligen att råda bot på den tilltagande nyhjälplösheten i samhället, säger Solveig.

Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare på Marthaförbundet, har även hon jobbat med projektet nästan ända från starten, periodvis som projektledare.

– Förr utgick man från att alla kunde byka, städa och laga mat. Projektet kom delvis till som en följd av depressionen på 1990-talet. Många var ganska omskakade av den och jag tror att man just då var mer mottaglig än tidigare för att ta in gammal vardagskunskap, konstaterar Elisabeth.

Både Solveig och Elisabeth är eniga om att allt egentligen handlar om praktisk marthakunskap.

– Tyvärr har många svaga kunskaper i vardagsfärdigheter, även om de kan vara väldigt kunniga på andra områden. Något vi hela tiden tampas med är att många säger ”jag har inte råd att äta hälsosamt”. Det håller vi inte med om. Med rätt kunskap om råvaror, matlagning och om att ta vara på rester kan man äta både hälsosamt och billigt, betonar Elisabeth.

Från svampplockning till babymat

En av projektets stora styrkor är att verksamheten skräddarsys efter målgruppens behov. Både föreläsningar och praktiska kurser erbjuds, antingen som serier eller engångstillfällen. Alla kurs-

tillfällen brukar avslutas med matlagning och en gemensam måltid. Man når ut till målgrupperna med hjälp av olika samarbetspartners som kommuner, städer och andra förbund som psykosociala föreningen, barnavårdsföreningen i Finland och De utvecklingsstördas väl med flera.

Solveig och Elisabeth ger exempel på olika verksamhetsformer inom ramen för Hantera vardagen.

– Vi brukar vara ute i svampskogen med nya finländare på hösten och plocka vilda växter på våren. Det är sällan man ser infödda finländare bli lika glada som våra kursdeltagare över att hitta svamp och bär, säger Elisabeth.

Och Solveig fortsätter:

– I något skede har jag hållit kurser i vardagskunskap för änklingar. Om frun har skött hushållet och man plötsligt lämnas ensam kan det bli krävande att få vardagen att fungera, konstaterar hon.

Kurser i att tillreda babymat har erbjudits till exempel i samarbete med olika föräldrar- och barngrupper.

– Många nya föräldrar är osäkra på om de kan laga tillräckligt bra och näringsrik babymat. Vårt mål har varit att ge föräldrarna självsäkerhet, kunskap och en känsla av tillit, säger Solveig.

Vilseledande marknadsföring

Elisabeth konstaterar att det i bakgrunden ofta finns vilseledande marknadsföring, som ger sken av att man behöver ge sitt barn köpt mat på burk för att det ska bli rätt.

– Det är ganska vanligt att deltagarna på babymatkurserna börjar nästan från noll med att använda lock på kastrullerna och inte låta maten stormkoka, men huvudsaken är att man är intresserad och vill lära sig, konstaterar Elisabeth.

För tillfället arbetar hon också med vissa grupper som har psykosociala utmaningar.

– Där handlar det mycket om att läsa av dagsformen hos deltagarna. Vi som är handledare får lära oss att ta det på deras villkor.

Vid sidan av själva kursverksamheten har man inom ramen för projektet också tagit fram material som böcker, broschyrer och videor. Ett av de senaste är material med vardagskunskap för unga som står i beråd att flytta hemifrån.

Nya vanor

Tillbaka till julstöket tillsammans med Föregångarna. Deltagarna har blivit indelade i mindre grupper och fått ansvar för några av rätterna till julbordet. De har bland annat tillrett rostade rotsaker, grönkålssallad, köttbullar, fiskröra, pepparrotsströmming, äppelglögg och en trifle till efterrätt.

Den unga mannen som ansvarar för köttbullarna (och föredrar att vara anonym), konstaterar att han inte brukar laga särskilt mycket mat hemma.

– Det är trevligt att prova på något annat än makaroner och korv. Jag har lagat köttbullar tillsammans med min mormor någon gång tidigare, men jag har aldrig gjort det på egen hand förr. Det kan vara bra att kunna till exempel om man får besök, säger han.

En annan kursdeltagare som också vill vara anonym ser tillbaka på hela höstens kurstillfällen och konstaterar att tillfället om ekonomiplanering var särskilt givande.

– Det är något jag inte har tänkt så mycket på tidigare. Jag ska försöka utmana gamla vanor och inte enbart köpa chips och godis, utan i stället planera inköpen lite mera, säger han.

Sofia Grynngärds är också hon nöjd då hon ser tillbaka på terminen.

– Vi har haft en givande höst. Deltagarna har varit intresserade och glada, och det har alltid varit roligt att komma hit, säger hon.

Text Johanna Granlund
Foto Felicé Hendersson

Kurshelheten inom Hantera vardagen är ett samarbete mellan Marthaförbundet och Folkhälsans ungdoms- och arbetsverkstad i Vasa, Föregångarna. Marthaförbundet står för kursinnehållet och deltagarna kommer med via Föregångarna.

Projektet Hantera vardagen finansieras av Social- och hälsovårdsministeriets understödsorganisation STEA.