Vuxendiabetes ökar - bland barn

– Om levnadsstilen i de industrialiserade länderna inte snart blir hälsosammare, är vi mycket snart i den situationen att medelåldern börjar sjunka, efter att i flera årtionden stadigt stigit. Det säger Mikael Knip, professor i barnsjukdomar på Barn- och ungdomskliniken vid Helsingfors universitet.

Vuxendiabetes är bara en av välfärdssjukdomarna. Andra är en lång rad olika hjärt- och kärlsjukdomar som till stor del har ett samband med levnadsstandard och levnadssätt. I de industrialiserade länderna är tillgången på mat så gott som obegränsad, samtidigt som de fysiska aktiviteterna har avtagit. Arbetsuppgifterna kräver mindre fysisk ansträngning, man åker bil och hiss och behöver anstränga sig väldigt litet fysiskt, mest då man har extra tid och lust.

Att man rör på sig för lite och äter för mycket är de två viktigaste faktorerna som leder till vuxendiabetes. Mikael Knip fasar för att vi i framtiden kommer att få en epidemi av vuxendiabetes i sådana länder där en snabb ekonomisk utveckling äger rum. Ett exempel är Kina som industrialiseras i rask takt och där levnadsstandarden stiger. Asiaterna har dessutom en större benägenhet att utveckla vuxendiabetes, så risken finns för att sjukdomen utvecklas explosionsartat, säger Knip.

Markant ökning

Också ungdomsdiabetes har blivit vanligare, och den har likaså ett samband med välfärden, men inte i så hög grad som vuxendiabetes. Fallen av ungdomsdiabetes har fyrdubblats på femtio år i Finland. Enligt Knip växer barnen numera snabbare och till exempel viktindexet bland 15-åringarna har stigit under de senaste decennierna. År 1980 var viktindexet 20 för 15-åringar, medan det tolv år senare hade stigit till 21,3.

– Det är en markant ökning, konstaterar Knip.

Tidigare var vuxendiabetes (typ 2) okänd hos barn och ungdomar under 20 år. De första fallen har nu upptäckts i Finland, den yngsta patienten är bara tio år gammal. Andelen barn med vuxendiabetes är tills vidare liten i vårt land, endast några tiotal fall har diagnostiserats, främst i familjer med en eller flera vuxna med typ 2 diabetes. Jämförelsevis kan nämnas att cirka 500 finländska barn och ungdomar varje år insjuknar i ungdomsdiabetes (typ 1).

Enligt Knip har vuxendiabetes bland barn ökat betydligt i USA, speciellt bland minoriteterna i landet. Bland personer med latinsk bakgrund (hemma i Mexico, Mellanamerika och Sydamerika) och svarta barn är sjukdomen mer förekommande än bland vita barn. Orsaken är att människor i de här befolkningsgrupperna av någon anledning har en benägenhet att lättare utveckla vuxendiabetes. I USA finns en indianstam, pima-indianerna, där ungefär hälften av alla vuxna har vuxendiabetes. Dessutom är sjukdomen mycket vanlig bland barnen och ungdomarna i den indianstammen. Vuxendiabetes har också blivit vanligare bland vita barn i USA under de senaste tio åren, berättar Knip.

I Finland finns det totalt ungefär 160 000–180 000 personer med diagnosen vuxendiabetes. Den mest typiska diagnosåldern ligger mellan 60 och 70 år. Dessutom antar man att det finns ungefär lika många som har sjukdomen utan att veta om det. Symptomen kan nämligen vara diffusa, och sjukdomen utvecklas ofta under en lång tidsperiod.

Fett kring magen

En sund levnadsstil är det väsentliga då det gäller att förebygga vuxendiabetes. Det viktigaste är att inte samla på sig överflödig vikt och att röra på sig tillräckligt. En hälsosam kost är givetvis en viktig faktor, utöver att man inte skall äta mer än man förbrukar. Uttrycket ”hälsosam kost” får ofta många att sätta sig på bakhasorna, och det är inte ovanligt att folk sätter ett likhetstecken mellan hälsosam kost och enbart råa grönsaker. Råa grönsaker är visserligen nyttiga och skall helst ingå i den dagliga kosten, men i övrigt är tumregeln den att man ska äta fettsnålt och undvika fetter från djurvärlden, och att de kolhydrater man äter ska vara sådana som uppsugs långsamt. Fiberrika livsmedel och frukter hör också till en sund kost.

Att man är överviktig betyder inte automatiskt att man insjuknar i vuxendiabetes, men har man övervikt hör man definitivt till riskgruppen. En stor risk för att insjukna föreligger också ifall någon i familjen har vuxendiabetes. Om en familjemedlem har sjukdomen, är det skäl att låta testa sig senast i 40–50-årsåldern, ifall man har övervikt. Testet innebär att man utför en så kallad oral sockerbelastning.

Man också gå in på webbadressen www.diabetes.fi och där göra ett enkelt test för att kolla om man hör till riskgruppen. I testet frågas utöver ålder och längd också viktindex (kan räknas ut på webbsidan), midjemått, hur ofta man äter grönsaker och frukt, om man i något skede använt blodtrycksmediciner, om blodsockret i något skede konstaterats vara högt (graviditet eller vid någon sjukdom), och om någon familjemedlem har vuxendiabetes.

– Viktindexet är endast vägledande, påpekar Mikael Knip. Inget värde utesluter risken för vuxendiabetes eller medför att man automatiskt insjuknar i vuxendiabetes. Har man ett viktindex över 30, då klassas man som fet och risken för vuxendiabetes är stor. Om man dessutom har mycket fett kring magen är risken för vuxendiabetes större, eftersom fett runt midjan och inne i magen är farligare än fett på till exempel låren och stussen.
Kroppen orkar inte

Men vad är det egentligen som händer i kroppen då sjukdomen vuxendiabetes utvecklas?

– Typiskt för vuxendiabetes är att man har så kallad insulinresistens, förklarar Knip. Det betyder i praktiken att det för samma verkan behövs mera insulin i de vävnader där insulinet påverkar ämnesomsättningen än då man är insulinkänslig, det vill säga frisk. De viktigaste organen där insulinet arbetar är levern, musklerna och fettvävnaden. Muskelvävnaden utgör den väsentligaste vävnaden vid utvecklandet av vuxendiabetes. Då krävs en högre insulinproduktion, eftersom de insulinproducerande cellerna blir tvungna att jobba hårdare än tidigare och med tiden helt enkelt blir ”trötta”. Det här medför att insulinproduktionen sjunker och att kroppen får en otillräcklig mängd insulin i förhållande till vad organismen kräver.

Att cellerna blir ”trötta” är ett resultat av insulinresistensen, som i sin tur beror på övervikt. Enligt Mikael Knip står insulinresistensen i direkt samband med vikten och hur mycket man rör på sig. Undersökningar visar att om man rör sig mycket och har en lindrig övervikt, så är man insulinkänsligare än om man inte skulle röra på sig. Ju mer man väger, desto mera insulin krävs. Väggen kommer relativt snabbt emot då den egna insulinproduktionen inte räcker till. Det gör i sin tur att blodsockret stiger och vuxendiabetes är ett faktum.

Jämförelsevis kan sägas att ungdomsdiabetes är en så kallad autoimmun sjukdom, som förorsakas av att det egna försvarssystemet slutar fungerar på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga det angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna. De som utvecklar ungdomsdiabetes har i sin blodcirkulation så kallade autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Drygt 10–15 procent av alla de patienter som diagnostiseras som vuxendiabetiker har i själva verket en autoimmunprocess på gång som förstör deras insulinproducerande celler. Det innebär att de kommer att behöva insulinbehandling en kort tid efter diagnosen.
Risk för följdsjukdomar

Tidigare uppfattades vuxendiabetes som en lindrigare form av diabetes, men den uppfattningen har ändrats under de senaste decennierna. Ett som i alla fall gör vuxendiabetes till en ”lättare” sjukdom är att den kan förebyggas genom ändrade levnadsvanor, vilket inte gäller för ungdomsdiabetes. Men däremot är en obehandlad eller dåligt skött vuxendiabetes en betydande risk för hälsan, och många följdsjukdomar föreligger, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, förändringar i ögonbotten och nedsatt njurfunktion. En del forskare menar att vuxendiabetes i sig är en kärlsjukdom, men talar om det metaboliska syndromet, där faktorerna är kraftig övervikt, högt blodtryck, avvikande lipidkoncentrationer (högt kolesterol) och höga triglycerider. En person med vuxendiabetes hotas också av en tidig hjärtinfarkt och en tidig hjärninfarkt. Polykystiska ovarier, dvs. blåsor i äggstockarna, förekommer ofta bland kvinnor med vuxendiabetes, liksom också erektionssvårigheter hos män.

Det har diskuterats om personer med övervikt har en ärftligt defekt i de insulinproducerande cellerna eller om cellerna har blivit ”trötta” på grund av levnadsvanor och övervikt. Och det finns fortfarande delade åsikter bland experterna. Det som i vilket fall som helst har framkommit är att en låg födelsevikt kombinerad med en snabb viktökning under de första levnadsåren klart ökar risken för vuxendiabetes.

Kissnödig

Symptomen vid vuxendiabetes kan vara diffusa eller obefintliga. De är desamma som vid ungdomsdiabetes, men är oftast lindrigare. I och med att blodsockret stiger vid diabetes, ökar urinmängden och man behöver oftare gå på WC. Törst är ett vanligt symptom, liksom också trötthet. Skillnaden mellan de olika typerna av diabetes är att vid ungdomsdiabetes stiger blodsockret snabbare och till högre nivåer än vid vuxendiabetes. Därför är symptomen vid vuxendiabetes diffusare.

Hos en frisk människa skall fasteblodsockret ligga under 6 mmol/liter. En timme efter att man ätit skall blodsockernivån vara under 8 mmol/liter. Hos barn kan nivån ligga på upptill 10. Men är värdena förhöjda talar man i lindriga fall om försämrad glukostolerans, vid ansenliga förhöjningar är diagnosen vuxendiabetes.

Då vuxendiabetes konstateras hos en person är det första rådet att ändra på levnadsvanorna. Det är helt enkelt fråga om att minska på energiintaget och att öka på förbrukningen.

– Redan en relativt liten viktminskning (4–5 kilo under ett år) har stor betydelse för hur sjukdomen utvecklas, säger Knip.

Han berättar att det i Finland gjorts en studie bland personer som hade försämrad glukostolerans (det vill säga något förhöjda sockervärden, men inte så höga att man kan tala om diabetes). En del av gruppen fick motionsråd, kostråd och biljetter till motionssalar. Den andra fick inga individuella råd eller biljetter. Under der första året gick den första gruppen – som fått kost- och motionsråd – ner i vikt med i genomsnitt 4 kilo. Fyra år senare hade gruppen betydligt färre diabetiker än den andra.

Vid vuxendiabetes ordineras ofta också mediciner. Det är frågan om tabletter som ska minska på insulinresistensen och därmed öka på insulinkänsligheten. Tabletter som ökar insulinutsöndringen används även i vården av vuxendiabetes. Injicerat insulin används ibland vid vuxendiabetes, men då vanligtvis endast långverkande insulin, som injiceras på kvällen. Ifall den unga diabetikern lider av förhöjt blodtryck sätts blodtrycksmedicinering in. En viktig del av vården är också att blodfetterna behandlas. En del läkare anser att det är lika viktigt att hålla blodfetterna, som blodsockret, under kontroll vid diabetes. Det här med tanke på följdsjukdomarna.

Från sockret i maten behöver diabetikerna inte avstå helt och hållet. Diabetiker får äta socker, men måste då se till att de inte intar det i stora mängder. Många diabetiker föredrar det dyrare fruktsockret, men enligt Mikael Knip finns det inga belägg för att fruktsocker skulle vara fördelaktigare för diabetiker än vanligt socker. Det viktiga med ätandet är att man äter regelbundet, men små portioner under dagen, så att blodsockernivån hålls någorlunda jämn. Insulinchock, som är vanlig vid ungdomsdiabetes (d.v.s. då blodsockret sjunker för lågt), är ovanligt bland vuxendiabetiker.
Försämrad livskvalitet

Att vuxendiabetes utvecklas redan i ungdomen är mycket illa, säger Mikael Knip. Om man insjuknar i sjukdomen redan i tonåren betyder det att hela livet påverkas och att livslängden förkortas. Att finländarna redan nu konstaterats vara världens näst fetaste folk, efter amerikanerna, är oroväckande. Fetma kan medföra en lång rad sjukdomar, och samhället (vi) blir i framtiden tvunget att satsa mer och mer pengar på sjukvård, sjukledigheter, mediciner etc. Vi borde reagera nu och dra vårt strå till stacken för att få en förändring till stånd i vårt samhälle.

– Bort med alla karamell- och läskautomater från skolorna! uppmanar Knip. Mera motion och idrott i skolorna – rekommendationen är fyra timmar per vecka utöver fritidsmotionen. Dessutom borde föräldrar lära sina barn att äta en sund kost och undvika snabbmat så gott det går.

Avslutningsvis berättar Mikael Knip att någon föreslagit att man borde införa progressiv skatt, som skulle bestämmas enligt viktindexet.

– Månne inte det skulle vara en tillräckligt bra morot för folk att börja leva sundare, gissar han.

Camilla Kivivuori